Måndag 28/4
Återigen en tidig morgon. Klev upp strax efter sex trots att natten var sen innan jag och Linda, tillsammans med familjen Cory, kom hem till respektive hus. Ca halv två klev jag in genom dörren här i the boathaus. Det var i alla fall bara att bita i det sura äpplet och bege sig ut på vägarna igen. Linda skulle ju till Crestline och sin praktik. Hon såg oförskämt pigg ut trots att hon inte hade hunnit sova mer än några få timmar. Ja förresten så sov hon ett par timmar i bilen också, men många i hennes ålder skulle ha sett betydligt tröttare ut efter en sån natt.
Efter att ha varit till Crestline så begav jag mig till skolan och Joe Urbz domäner för att jobba med bloggen samt att skypa en stund. Där blev jag kvar i 3 till 4 timmar och fick möjlighet att prata med hela familjen, både dom hemmavid och med Erika i New York. Sen tog jag mig en lunch och en powernap nere i huset för att få lite återhämtning. Alla dom andra var ju ute efter vägarna hela dagen så jag hade faktiskt chansen att ta det lite lungt ett par timmar innan det var dags att plocka upp Linda och skjutsa hem henne. Hon såg fortfarande pigg och alert ut och hade tydligen haft en bra dag hos Davis.
Tanken med den här dagen var från början att vi skulle ha varit till Palm Springs och hälsat på Mary och Mike Shanahan. Nu blev det tyvärr inte så på grund av att Tommy och Dave med elever behövde längre tid än vad dom trott för att ta sig hem från Las Vegas. Dem ändrade planerna bestod i alla fall av att jag fick skjutsa hem resterande elever när dom kom fram till skolan, medans Dave och Tommy lastade av Camaron. Efter detta så var det bara att åka nerför berget en gång till för att hämta husbilen och Corvetten, det ekipaget var för tungt för att köra upp på egen hand så dom måste dela på dom. Om jag inte har förklarat det förut så är det en mycket lång, brant och krokig väg upp hit till Lake Arrowhead. Jag skulle nästan kunna säga, släng dig i väggen trollstigen. Förutom att det är brant och krokigt så kör många som biltjuvar. Om jag kör det som jag tycker är för fort, trots att jag sällan klarar av att överstiga hastighetsbegränsningarna, så blir man gång på gång omkörd. Vi brukar skämta och säga att till och med småbarnsmammorna med barnet vid bröstet kör om oss trots att det nästan skriker i våra däck. I vilket fall som helst så var klockan halv tolv även ikväll innan vi kunde bege oss hemåt, så det blev åter en full dag.
För transportplutonen
Lennart O
Efter att ha varit till Crestline så begav jag mig till skolan och Joe Urbz domäner för att jobba med bloggen samt att skypa en stund. Där blev jag kvar i 3 till 4 timmar och fick möjlighet att prata med hela familjen, både dom hemmavid och med Erika i New York. Sen tog jag mig en lunch och en powernap nere i huset för att få lite återhämtning. Alla dom andra var ju ute efter vägarna hela dagen så jag hade faktiskt chansen att ta det lite lungt ett par timmar innan det var dags att plocka upp Linda och skjutsa hem henne. Hon såg fortfarande pigg och alert ut och hade tydligen haft en bra dag hos Davis.
Tanken med den här dagen var från början att vi skulle ha varit till Palm Springs och hälsat på Mary och Mike Shanahan. Nu blev det tyvärr inte så på grund av att Tommy och Dave med elever behövde längre tid än vad dom trott för att ta sig hem från Las Vegas. Dem ändrade planerna bestod i alla fall av att jag fick skjutsa hem resterande elever när dom kom fram till skolan, medans Dave och Tommy lastade av Camaron. Efter detta så var det bara att åka nerför berget en gång till för att hämta husbilen och Corvetten, det ekipaget var för tungt för att köra upp på egen hand så dom måste dela på dom. Om jag inte har förklarat det förut så är det en mycket lång, brant och krokig väg upp hit till Lake Arrowhead. Jag skulle nästan kunna säga, släng dig i väggen trollstigen. Förutom att det är brant och krokigt så kör många som biltjuvar. Om jag kör det som jag tycker är för fort, trots att jag sällan klarar av att överstiga hastighetsbegränsningarna, så blir man gång på gång omkörd. Vi brukar skämta och säga att till och med småbarnsmammorna med barnet vid bröstet kör om oss trots att det nästan skriker i våra däck. I vilket fall som helst så var klockan halv tolv även ikväll innan vi kunde bege oss hemåt, så det blev åter en full dag.
För transportplutonen
Lennart O
Kommentarer
Trackback
