Lindas APU-rapport

APU rapport USA

  

Linda Johansson.


Praktikplats:

Davis auto body and paint.

Crestline Ca.


Jag praktiserade på Davis Auto Body & Paint i Crestline, vid Lake arrowhead som ligger ovanför Los Angeles. 

Vi var 3 elever över till USA och vi var på praktik en och en( var för sig) under en vecka var.

Jag tyckte det var ett väldigt roligt ställe att jobba på.

Mycket trevligt folk och alla var pratsam och hjälpte till.

Jag tycker det är roligt med karosseri och lackering, vilket var vad de inriktade sig på.

Hemma i Sverige har jag redan fått lära mig lite smått hur man spacklar och hur man ska slipa på bästa sätt.

På verkstaden i USA fick jag jobba nere hos lackeraren Steve mestadels av tiden.

Han var väldigt trevlig och rolig och gick runt och sjöng till alla 80-tals låtar som han spelade på radion.

Första två dagarna fick jag sitta och slipa på några plastskärmar till en motorcykel. Jag skulle slipa bort ringar och hår men jag tyckte att hur mycket jag än gjorde så hände det ingenting, samma tyckte dem så då fick jag byta jobb dagen efter.

Då fick jag börja jobba lite på en Ford coupe som nyss blivit lackerad. Jag fick maskera igen alla hål och grejer så att de kunde spraya någon skyddsgrej på insidan av bilen vid hjulen.

Det blev ganska mycket att tejpa så det tog mestadels hela dagen.

Dagen efter det fick jag mer varierat att göra. Först fick jag avmaskera hela bilen och så sen fick jag sitta med en motorcykeltank och använda värmepistol och blåsa på den och ta bort klistermärken. Den tanken skulle slipas och lackeras om. Jag tror att det var en tillhörande tank till de skärmar jag fick slipa på tidigare. Men den här gick ju mycket bättre att jobba med eftersom det inte var plast.

Sedan fick jag även lära mig hur man blandar färg och hur noga det är att ha precis rätt mängd.

Man ställde en burk på en våg och ställde in inställningarna rätt och sedan sade maskinen hur mycket den och den färgen eller pulvret vägde. Så skulle man hälla exakt precis rätt. En droppe för mycket kunde förstöra blandningen och då är man tvungen att börja om. Jag gjorde fel två gånger innan jag fick till det rätt och efter det gjorde jag några blandningar åt Steve som sedan lackerade med färgen.

Det är svårt med pulvret. Då var det ännu mer noggrant och då var man tvungen att bara peta lite lätt på burken för att det inte skulle komma för mycket på en gång.

Men det gick bra.


Övrigt om landet så är det annorlunda. Det första vi märkte när vi anlände på Los Angeles flygplatsen ar att det var mycket varmare. Det var ca 33 grader varmt och när vi lämnade Sverige var det snö kvar och lite kyligt.

Palmer överallt och exotiska träd mitt i staden.

Det var häftigt.

Det var många snabbmatsrestauranger, hamburgare och taco ställen var det överallt.

Det är inte så konstigt att folk blir stor i USA.

Sen alla bilar där! Det var ju bara stora bjässar som knappt någon skulle ha råd att köra här hemma i Sverige. Det var häftigt att se. Jag tror jag såg typ två miljöbilar där. Resten var stora jeepar, stora trucks och så. Några muskelbilar och lowriders fanns det ju också men det verkade lite som om folk var lite för rädd att köra med de bilarna på de stora vägarna med 3-6 körfält. Det hade nog jag också varit. Många kör som idioter där på vägarna.

Sen landskapet upp mot berget och uppe på berget var riktigt fränt det med. Man såg från håll flera stora gröna berg och där skulle vi upp. 2-filig väg i båda riktningar nästan hela vägen upp och i många kurvor och svängar så var vägen utbyggd från bergskanten. Så de var ute i luften så att säga. Där körde folk fort. Vi fick höra lite berättelser om hur folk kört av vägen och farit rätt ut över berget. Så det var lite läskigt om man tänkte på det. Uppe i byn där var husen helt annorlunda än vad de är i Sverige. De såg mer ut som stugor på ett sätt. Det är svårt att förklara. Stora branta backar och många hus låg långt ner i backar så från vägen kunde man köra in i garaget till huset, som var som övervåningen. Sedan går man i en brant trappa ner till själva huset. Det såg inte ut som att det borde hålla för två stora bilar där men tydligen.

I vissa områden var husen packade bredvid varandra och i vissa var de långt ifrån. Vissa var med stora gårdar och stora lyxiga hus för de lite rikare och resten ar för medelsvensson.

Folket där var jättetrevliga och pratar mycket med en och var mån om att man hade det bra. Så det var trevligt. Man pratade mycket med dem och lärde sig mycket slangord som man aldrig hört. Det var roligt. Och de tyckte att man var duktig på engelska och att det inte ens hördes att man var från Sverige. Så det var kul att höra.

 Ja det var väl det mesta i stora drag. Jag har säkert glömt en massa som jag kommer på sedan.



Med vänlig hälsning


Linda


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0